Jag rider på en våg av hopp, kärlek och tro.. vill INTE ramla av .. vill inte att hästen skenar eller faller själv.
Ser att långt där borta i fjärran lyser solen ännu starkare.. och det är dit jag vill...och jag tänker klamra mig fast i manen .. och försiktigt smeka hans hals och viska ömma kärleksfulla ord i hans öra.
Hans hovar ska vandra trava ...gallopera och leda mig på vägen. Jag sitta kvar och skulle jag självmant gå av ska jag aldrig släppa hans man...
vi kommer rida genom regn och storm och sol och vårlig grönska iskalla berg och hala stigar...
Men vi kommer fram.. jag känner det på mig. jag känner lusten och ser glöden i hans ögon...
Där framme ska vi dela på gräset .. på hallon och täcket som värmer oss om natten.. dit är jag på väg...och jag längtar ...