står utanför
känslan är ett dunkelt vara
men rummet därinne är mörkt och tomt
och skrik i väggarna
jag står i stormen och väntar för
när lampan lyser kan jag gå in igen och vara nära
känna värmen från dina andetag
känna att du öppnar dig för mig och min kärlek
ensamhetensrum är verkligen ensamt
det blir så när ångest fyller ens kropp till bristning
fall in i min famn när tröttheten orkar vara med dig
då sömnen kommer för vila och helande..