jag mister en vän och tänker...
är det sant det som mormor sa.. mister du en står där tusen åter.. det visar sig.
jag tycker inte mitt sätt varit mer än kritiskt
och vänner man litar på är vänner som kan ta både kritik och dåliga dagar från en.
jag tänker att mina ord kanske har sårat och klampat på
att mitt sätt var klumpigt och ogenomtänkt..
vissa dagar som sagt är dåliga dagar vissa perioder är dåliga perioder.
men min respekt för min vän står jag fast för
trots olika tankar och olika åsikter..
det är sant .. vi är inte på samma trappsteg..
olika perioder har vi hoppat i trappan hit och dit och möts
då har vi riktigt kul och förstår varandra.
hur som helst..
jag tycker om henne och jag vill att hon ska må bra och känna sig trygg.
jag har bett om ursäkt och så får vi se vad som framtiden har att ge.
kärlek kära du
