nya utmaningar för livet varje dag
ett kaos i hela kroppen och allt blir så skört
går på smala trådar och balansera fram ..
kan ju inte falla
det går inte då
jag måste vara stark och stå längst fram i gruppen
när jag helst vill gömma mig under en gran i skogen och vara liten och osynlig
vissa dagar är så
andra dagar virvlar jag fram med full kraft
tycker ändå att de svaga dagarna har varit lite väl täta den senaste tiden
hur kan det vara så olika
hur kan jag vara så blind kanske jag ska fråga
eller är det för jag inte orkar se det jag ser som jag tänker att det blir bra sen
och så går bara dagarna
finns mycket jag ska ta itu med nu utan att blunda
mycket jag ska lösa och mycket jag ska styra upp
kanske det blir bättre sen om jag gör det på rätt sätt .... allting
