söndag 11 september 2011

2
snart hoppar jag.. ut över branten och förväntar mig att landningen blir skrattbubblande..
jag hoppar för att se om jag vågar och jag ska våga..
det är väl det som ska få mig att komma ur mitt vaccum ... tror jag..
tänker mig badandes i färger i regn och sol.. skrattandes och levande äntligen helt och hållet..
började igår lite försiktigt.. tänker vara mig själv. i allt.. kändes bra ..
blir starkare då..
tänker inte klä mig i uniform här i den här stan någe mer....
för att inte låtsas vara någon.. eller inte vara den jag är..
gömmer mig ofta i nåt jag inte "bor" i när jag möter folk..
slut med det nu haha
Sen i morgon ska jag plocka fram mina färger och måla hela min värd..
lilla jag.. lilla mamman i den här världen med henne ska jag måla för och med..
sen kasta ut livstrådar för att se om någon nappar.. nån gör det nog säkert..
det är spännande att göra det som en lek.. till att börja med.